Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla – Trestad – har varit en av Sveriges viktigaste industribygder i mer än hundra år. Här har man byggt lok, flygmotorer, bilar och fartyg, och här har vattenkraften drivit fabrikerna. Regionen har också fått uppleva industrins baksida: varvskris, bilfabriker som stängt och tusentals jobb som försvunnit. Men historien slutar inte där. I dag präglas Trestad av högteknologisk tillverkning, forskning i produktionsteknik och nya branscher. Det här är berättelsen om hur en traditionell industriregion ställer om.
Kraften ur fallen
Allt började med vattnet. Göta älv störtar ner genom Trollhättefallen, och redan tidigt försökte man tämja kraften. Trollhätte kanal öppnade år 1800 och gjorde det möjligt att ta sig med båt mellan Vänern och havet – och staden växte kring kanalen och fallen.
Det verkliga genombrottet kom med elektriciteten. År 1910 började Olidans kraftstation leverera el till industrin och järnvägen. Det var Sveriges första storskaliga vattenkraftprojekt, och bygget ledde till att Kungliga Vattenfallsstyrelsen bildades – i dag Vattenfall. Olidan blev navet i det kraftnät som byggdes ut i Västsverige, och den billiga, rikliga elen lockade elektrointensiv industri till området. Kraftstationen är fortfarande i drift.
Trollhättan: från lok till flygmotorer och bilar
NOHAB – moderbolaget
Trollhättans industrisaga börjar 1847, då Antenor Nydqvist, Johan Magnus Lidström och Carl Olof Holm grundade Trollhättans Mekaniska Verkstad. Företaget blev Nydqvist & Holm, NOHAB, och byggde först vattenturbiner och senare ånglok. Runt 1905 hade NOHAB över tusen anställda och mellan 1865 och 1979 tillverkades omkring 2 300 lok. NOHAB:s lok gick bland annat till Sovjetunionen på 1920-talet, och senare byggde företaget diesellok, dieselmotorer och skrovet till stridsvagn S.
Flygmotorer – från NOHAB till GKN Aerospace
På 1930-talet ville staten bygga upp en inhemsk flygindustri. År 1930 skrev NOHAB avtal om att leverera flygmotorer, och NOHAB Flygmotorfabriker bildades. Verksamheten blev Svenska Flygmotor när Volvo tog över 1941, sedan Volvo Flygmotor och Volvo Aero. Sedan 2012 ägs den av brittiska GKN och heter GKN Aerospace Sweden. Här tillverkas och utvecklas komponenter till jetmotorer och rymdraketer.
Saab – bilstaden
NOHAB:s flygmotordivision var också med när flygplanstillverkaren SAAB bildades på 1930-talet. I Trollhättan började Saab bygga bilar 1949 och Stallbacka-fabriken blev under decennier stadens hjärta. Som mest arbetade omkring 10 000 personer där.
I december 2011 gick Saab Automobile i konkurs. Elbilsbolaget NEVS köpte konkursboet 2012 och startade en kort produktion av Saab 9-3 i december 2013, men förlorade rätten till Saab-namnet och lyckades aldrig komma igång på allvar. Efter ägaren Evergrandes skuldkris sades nästan all personal upp, och fabriksutrustningen såldes på auktion.
Stallbacka får nytt liv
I dag fylls de gamla Saab-lokalerna, nu ägda av fastighetsbolaget Stenhaga Invest, med nya verksamheter:
- Sportbilar: T-Engineering bygger handbyggda AC Cobra-modeller åt brittiska AC Cars sedan 2025.
- Gruvfordon: elektriska gruvbilar från tyska JMW ska tillverkas på Stallbacka.
- Vindkraftstorn i trä: Modvion ska med EU-stöd starta storskalig tillverkning, med full kapacitet 2031.
- Däckåtervinning: Bon Orbit öppnar hösten 2026 en av världens största anläggningar, med kapacitet för omkring sex miljoner däck per år.
Skillnaden mot förr är tydlig: anläggningarna är högt automatiserade, och däckåtervinningen väntas ge omkring 30 jobb – inte tusentals.
Uddevalla: varvet, bilarna och hamnen
Varvet som byggde världens största fartyg
Under större delen av 1900-talet var Uddevalla en varvsstad. Uddevallavarvet var Bohusläns största arbetsgivare och hade som mest omkring 4 000 anställda. Hit hörde också underleverantörer och servicenäringar som var beroende av varvet. Den största bedriften var oljetankern T/T Nanny på 499 000 dödviktston, som levererades 1978. Den är det största fartyg som byggts i Sverige och var på sin tid världens största tanker.
Men varvskrisen slog hårt. Trots statligt ägande och stora satsningar lades varvet ner 1985–86.
Volvo – en ersättningsindustri
Som ersättning för varvet byggde Volvo Personvagnar en bilfabrik på den gamla varvsmarken vid Byfjorden. Den första bilen, en Volvo 740, rullade ut i maj 1986. Fram till 1993 byggdes cirka 70 000 bilar av modellerna 740 och 940. Fabriken var känd för sitt alternativa arbetssätt, där lag byggde hela bilar i stället för att arbeta vid ett löpande band.
Volvo lade ner produktionen 1993, men fabriken återuppstod i olika former – först via bolaget AutoNova tillsammans med brittiska TWR, senare som Pininfarina Sverige – för att bygga cabrioletmodellen C70. Den sista bilen lämnade fabriken i juni 2013.
Uddevalla i dag
På den gamla varvsmarken finns i dag bland annat Uddevalla Hamnterminal, som tar tillvara stadens läge för sjötransporter. Uddevallas näringsliv är i dag mer blandat, med handel, logistik, offentlig sektor och mindre och medelstora tillverkande företag.
Vänersborg: ferrolegeringar vid Göta älv
Vänersborg är mest känt som residensstad och handelsstad, men i Vargön strax utanför finns en av regionens tyngsta industrier.
Vargöns bruk startade i slutet av 1860-talet som ett träsliperi och pappersbruk. Wargön AB grundades 1874, och 1912 byggdes smältverkets första legeringsugn. Den elektriska ugnsprocessen var möjlig tack vare den rikliga vattenkraften i Göta älv.
I dag heter företaget Vargön Alloys och är en av Europas största tillverkare av ferrolegeringar – ferrokrom och ferrokisel, som används för att göra stål hårdare och mer korrosionsbeständigt. Sedan 2008 ägs det av den turkiska Yildirim-koncernen. Smältverket är mycket elintensivt, och tillgången till el till rimliga priser är avgörande för verksamheten.
I Vargön finns också Wargön Innovation, en del av Innovatum Science Park, som arbetar med utveckling av nya material och processer.
Ny teknik: forskning, 3D-print och startups
När de stora fabrikerna försvann var det inte självklart vad som skulle ta över. Svaret har blivit en tätare koppling mellan industri, forskning och nya företag – med Trollhättan som centrum.
Produktionstekniskt Centrum
Produktionstekniskt Centrum (PTC) startade 2008 för att öka innovationsförmågan och ge små och medelstora företag tillgång till avancerad utrustning. Miljön drivs i dag av Innovatum Science Park, Högskolan Väst, GKN Aerospace, IUC Väst och Swerim, tillsammans med ett tiotal andra företag. Här bedrivs forskning i världsklass inom bland annat additiv tillverkning – industriell 3D-printning av metall.
Samarbetet har gett resultat. När GKN Aerospace beslutade att investera 600 miljoner kronor i en ny fabrik för additiv tillverkning i Trollhättan lyftes samarbetet inom PTC fram som en viktig förklaring.
Försvar och beredskap
Trollhättan har också blivit en nod för försvarsindustri. AMCC, ett samarbete mellan Försvarsmakten, Innovatum Science Park, GKN Aerospace, Högskolan Väst, Waamlabz och Trollhättans stad, ska utveckla avancerad tillverkning – bland annat av reservdelar – för både civila och försvarskritiska ändamål. På Stallbacka satsar dessutom Westline Defence på att bygga fartyg för försvaret.
Högskolan Väst och startups
Högskolan Väst i Trollhättan forskar inom produktionsteknik och är ledande i landet inom arbetsintegrerat lärande, där studier varvas med arbete ute i företag. Innovatum Science Park driver landets enda inkubator med fokus på industriell teknik, och har även en rymdinkubator inom ESA BIC Sweden.
Fordonsutveckling och cirkulär ekonomi
Bilkunnandet finns kvar i regionen. Polestar har meddelat planer på att hyra lokaler i Trollhättan för fordonsutveckling, och flera av de nya verksamheterna på Stallbacka – däckåtervinning och vindkraftstorn i trä – hör till den cirkulära och fossilfria ekonomin.
Tidslinje
| År | Händelse |
|---|---|
| 1800 | Trollhätte kanal öppnar |
| 1847 | Trollhättans Mekaniska Verkstad, senare NOHAB, grundas |
| 1874 | Wargön AB grundas i Vargön |
| 1910 | Olidans kraftstation levererar el – Vattenfall bildas |
| 1912 | Första legeringsugnen i Vargön |
| 1930 | NOHAB börjar tillverka flygmotorer |
| 1941 | Volvo tar över flygmotortillverkningen |
| 1949 | Saab börjar bygga bilar i Trollhättan |
| 1978 | T/T Nanny levereras från Uddevallavarvet |
| 1985–86 | Uddevallavarvet läggs ner |
| 1986 | Volvo öppnar bilfabrik i Uddevalla |
| 2008 | Produktionstekniskt Centrum startar |
| 2011 | Saab Automobile går i konkurs |
| 2012 | GKN köper Volvo Aero; NEVS köper Saab-fabriken |
| 2013 | Bilfabriken i Uddevalla stänger |
| 2025–2026 | Nya verksamheter flyttar in på Stallbacka |
Utmaningar och framtid
Trestad har gått från ett fåtal stora arbetsgivare till fler och mindre företag. Det gör regionen mindre sårbar när en enskild fabrik stänger, men skapar också nya utmaningar:
- Färre jobb per fabrik. Moderna anläggningar är högt automatiserade och anställer långt färre än Saab och varvet en gång gjorde.
- Kompetensförsörjning. Industrin behöver ingenjörer, tekniker och operatörer med ny kompetens. Här spelar Högskolan Väst och regionens teknikcollege en nyckelroll.
- El. Elintensiv industri som Vargön Alloys, och nya verksamheter som vill elektrifiera, är beroende av tillgång till el till rimliga priser.
- Omställningen. Fossilfri produktion, cirkulära material och försvarsindustri är nya tillväxtområden – men de kräver investeringar och långsiktighet.
Industrin i Trestad har bytt skepnad flera gånger – från turbiner och lok till flygmotorer, bilar och fartyg, och nu till 3D-printade komponenter, återvinning och försvarsteknik. Det som har bestått är kunnandet och viljan att bygga saker.
About the Author
